En ny bekantskap

"Simon hade lagt ut de brunaktigt missfärgade benbitarna så att de bildade en människokropp. Ett minst sagt tidsödande arbete, med tanke på att benen hade anlänt huller om buller i en säck. Tillsammans stirrade de på det krossade skallbenet och de utslagna tänderna i käkarna. Skelett som legat i naturen under en längre tid kunde bli skört och vittra sönder, framför allt om delar av kroppen hamnat ovan jord. Det här skelettet uppvisade inga sådana tecken. Det rådde därför inga tvivel om hur skadorna på skallens ben skulle tolkas.
- Mord, sa Simon tyst."
Ett skelett hittas nergrävt i en villaträdgård och hamnar på rättsläkarstationen där rättsläkare Ella Andersson och hennes kollegor arbetar. Någon har medvetet försökt försvåra en eventuell identifiering av kroppen genom att slå sönder tänderna. Den nyligen avlidna husägaren i vars trädgård skelettet hittats visar sig ha kopplingar till Ellas barndom. Ella som växt upp i en välbärgad, strikt överklassfamilj, som Ella Rossing-Liedenburg efter det att fadern Frederick dött i ett förmodat självmord, i samband med en bostadsbrand, har mer eller mindre brutit med familjen. Kan skelettet som dykt upp ha något att göra med vad som hände hennes far den där gången? Finns det saker som hennes mor och mormor dolt alla dessa år?

Elias Palm, rättsläkare, underklädesmodell och författare..!

Tänk en del både provar och blir framgångsrika i allt. Corpus delicti är Elias debutbok och första boken med rättsläkare Ella Andersson som huvudperson. Genom Ella får vi insyn i rättsläkaryrket samtidigt som vi lär känna en sympatisk, kompetent och stark kvinna med en tro på sanning och rätt. Hon har mycket i bagaget som i den här första boken börjar benas upp. Det komplicerade, spända förhållandet till familjen och saknaden efter fadern. Hennes sökande efter svar tar både en och två oväntade vändningar under berättelsens gång och Elias har lyckats bra med att få mig som läsare att se och respektera Ellas val i livet. Faktum är att trots alla intressanta och ganska ingående beskrivningar av fall hon blir inblandad i så är det Ellas privata berättelse som jag fastnar för. Hennes uppbrott från sambon, formandet av den nya bostaden, hur hon som snart 40åring börjar bejaka sin kvinnlighet och uppskatta sin kropp genom nya vanor. Det känns som om jag kommer henne nära, hejar på hennes utveckling och rycks med. Berättelsen om hennes far är riktigt bra genomtänkt av författaren och jag hoppas att historien tar vid i del 2 som nu ligger på sängbordet här hemma. Räknar med fler kvällar i Ellas sällskap.
Tummen upp för debutanten (boken gavs ut redan 2010 men är ny för mig) Elias Palm!