"Maja är 17 år och går första året på Estetiska programmet. Hon är en sargad tjej med mycket i bagaget. Hon är också en olycksfågel som råkar ut för allt från avsågade tummar till spetor i foten. Hennes föräldrar är separerade sen flera år och hon bor hos sin pappa. Varannan helg tillbringar Maja med sin mamma. Hon längtar efter mammans kärlek men Majas mamma är inte som andra mammor. Nu verkar hon dessutom ha kommit bort? Huset står tomt när Maja kommer dit och istället halkar hon in på en fest i grannhuset och träffar 20åriga Justin. Medan pappa tror att hon är med mamma slits Maja mellan sina spirande känslor för Justin och oron för mamma. När hon sin vana trogen kollar igenom pappas mejl, för att få veta vad han gör när hon inte är hemma, får hon se ett mejl från mamma. Hela Majas värld går i bitar!"
Av naturliga skäl blir det inte så ofta som jag kommer i kontakt med ungdomslitteratur. Senast var väl Kitty Drew och hennes äventyr så ni kan ju bara ana hur gammal jag är;). Här ligger jag och blöder är lättläst och jag funderar på om tonårstiden verkligen är så ångestfylld som den beskrivs i boken? För vissa säkert och jag vill förtvivlat gärna att det ska gå bra för Maja med hennes mamma, pappa och Justin. Storyn med mammans problem har ett djup som gör att jag kan sätta mig in i Majas kaosfyllda känsloliv och faktiskt trillar en och annan tår när jag läser de sista sidorna som är både lyckliga och olyckliga ..lite som livet in real liksom.
Ibland går inte saker att fixa, man får lära sig leva med dem och göra det bästa av det.
Ska bli intressant att se och höra Jenny Jägerfeld på bokaftonen och förhoppningsvis få veta hur hon tänker när hon skriver sin tonårslitteratur. Hon är ju inte lika långt från sin tonårstid som undertecknad och med sitt arbete inom barn- och ungdomspsykiatrin har hon nog sett mer av tonårsvåndorna än många av oss.
